Jag känner frustration..

Ja. Frustration, en ordentlig sådan. Det är så orättvist alltihopa.
Jag ska förklara.

Jag har aldrig kommit undan med saker jag gjort som är fel, aldrig.
Nu är det såhär, att min lillasyster på 15 år är mammas gullegris.
Så är det, har alltid varit och kommer nog alltid vara. Anna kommer mao undan med allt.
vi har varit på bio; pappa, mamma o jag. (Sommaren med Göran - helt fantastisk!!)
Nu när vi kommer hem ser det ut som fan, det är chips överallt, det stinker rök i heeeela huset och det är ölburkar här o var.
Tror ni hon blir tvingad att komma hem? Nä.

Mongounge.

Så käänner jag :)

Nu till något bättre; Imorgon ska jag och Fylkir ut på äventyr, Skuggi ska prova sadel och Lúkas ska tömköras.
Det var allt just nu, jag måste kräkas.

Tjing

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0