Fridas blogg - ett hästliv

Så känns det ja.

Idag flög jag av så det bara sjöng om det

Tänkte ut och skritta Lúkas då han varit helt totalt ohalt i 3 dagar (och PIGG och glad), så jag sadlade på honom och gick ut. Utanför körde traktorn och han blev lite nervös, men äsch tänkte jag.. Han är ju van med traktorer.
Mamma kom ut och fick hålla i honom "Släpp nu" sa jag när han spände sig.
Jag skulle precis sätta foten i stigbygeln när han slänger sig åt sidan och sätter av i full galopp (aldrig har han nog gått så rent eller snyggt tror jag dock.. Ni skulle sett undertrampet ), jag HÄNGER på vänster sida och lyckas kravla mig fast på halsen. Han blir SKITRÄDD och drar ännu mer.
HOPPAR ner för(!! ) en backe, drar ut på åkern och gör en 90 graders sväng. Jag flyger (landar på mage.. Aj!) och släpper inte tyglarna (Aj!) och tillslut stannar han. Ställde mig och asgarvade!
Japp. Sån är jag, börjar garva och kollar hästen istället för att känna efter om jag har ont. Mamma kommer skrattandes (lika chockad hon eftersom det blev från stillastående till sporrsträck!) och frågar hur det gick, jag skrattar ännu mer när jag inser att jag måste gjort en volt över skallen på hästen.
Ledde honom till paddocken och han dansar på stället hela vägen dit. Ska hoppa upp och han drar iväg några steg, hoppar av och på tills han är lugn.
Sen både travade och skrittade vi lugnt och kontrollerat. Skrittade dock 20 minuter och travade kanske 1 långsida i paddocken.

Efter att han var klar så red jag Börkur! Ut och galopperade i snön på EU-remsorna
Wiie! Superkul.

MEN.. Nu börjar det kännas att jag åkt av (det känns som om jag spräckt en njure och jag känner mig som en gammal tant i rygg och höft), kul blir det imorgon...

Jahaja. Det var min dag